l\'è bin dèfecilo d\'ître sincéro se t\'a de la cabosse! L\'è quemet d\'ître honîto quand t\'a de l\'ambichon |
a costa tant esar sincer quand a s’è inteligent, conpagn esar onest quand a s’è anbisios |
a költõ annyit ér, amennyit a legjobb verse ér |
a kultúra nem azt jelenti, hogy sokat olvasni, vagy sokat tudni - azt jelenti, hogy sokat tapasztalni |
a sorte de um povo depende do estado da sua gramática. Não há grande nação sem propiedade de linguagem - Fernando Pessoa |
a sorte de um povo depende do estado da sua gramática. Não há grande nação sem propriedade de linguagem |
a sorte dun pobo depende do estado da súa gramática. Non hai gran nación sen coidado da linguaxe |
a suarde d\'un lugar pende d\'o estau d\'a suya gramatica. No bi ha gran nazión sin propiedá d\'o luengache |
a világ nem igaz, de valós |
accuntu a\' gghièssiri libbiru, appoi po\' addumannari a\' llibbirtà |
acea nouă inspiraţie, fără de care - să traduci este doar să parafrazezi într-o altă limbă |
ai frymëzim pa të cilin përkthimi është vetëm parafrazimi në një gjuhë tjetër |
akeya reinpirasion sin la kual trezladar es solo parafrazear en otra lingua |
al cåssta dimónndi èser stièt quand as à dl\'óssta! L é cunpâgna èser unèst quand as é anbiziûS |
al destén d un pòpol al dipànnd da cum l\'é méssa la sô gramâtica. An i pôl bSa èser una gran naziån sänza proprietè int al dscårrer |
al destin ad na nasion al dipend da le condision a dla so gramatica: a n’an gh è mia an gran paes sensa na lingua dropada giusta |
al destîn d\'ùn pôpol la dipànd dàl condiziòun \'dla sô gramàtica. An ghè srà mài \'na gràn naziòun sèinza \'na lèngua cum\'às dêv |
àl mànd an n\'è mènga vêra, mò l\'è \'na realtê |
al månnd al n é brîSa vaira, l é reèl |
al mond an l’è mia ver, ma gnanca fint |
al poêta al vêl tânt quânt la sô poesìa piò bêla |
al puvêta al vèl quall ch\'vèl la sô puveSî miåura |
all love letters are ridiculous. They would not be love letters if they were not ridiculous |
alla kärleksbrev är löjliga. De skulle inte vara kärleksbrev om de inte var löjliga |
alle Liebesbriefe sind lächerlich. Es wären keine Liebesbriefe wenn sie nicht lächerlich wären |
alle liefdesbrieven zijn belachelijk. Het zouden geen liefdesbrieven zijn als ze niet belachelijk waren |
alle liefdesbriewe is belaglik. Dit sou nie liefdesbriewe gewees het as hulle nie belaglik was nie |
älykkään on vaikea olla vilpitön, aivan samoin kuin kunnianhimoisen on vaikea olla rehellinen |
amaut\'a nikun pichus pachamuyuyta qhawarispa sonkunpi kusikun |
amodio-gutun guztiak barregarriak dira; barregarri ez balira, ez lirateke amodio-gutunak |
an awen nevez-se - hepti, nemet kontañ e gerioù all en ur yezh all n\'eo an treiñ |
an den a oar muioc\'h eget n\'eus forzh pe loen, ha nebeutoc\'h ivez. Al loened all a oar ar pezh a zo ret dezho gouzout; ni, avat, n\'ouzomp ket |
an ghé mènga dal rêgoli. Tòtt àm i ên dàgli ecceziòun a \'na rêgola ch\'làn ghé mènga |
an holl lizheroù karantez zo c’hoarzhus. N’eo ket lizheroù karantez e vijent pa ne vijent ket c’hoarzhus |
an i é brîSa däl nôrum. Tótt i òmen i én däli eceziån a una raigla ch\'an eSésst brîSa |
anodd yw bod yn ddiffuant os ydych yn ddeallus, fel y mae\'n anodd bod yn onest os ydych yn uchelgeisiol |
apprimma he \'a essere libbero; aroppo addumanne \'a libbertà |
Aqueilla nueva ispiración, ensín la cuála tornare quier dicire namái que parafrasiare noutra llingua |
aquela nova inspiração, sem a qual traduzir é apenas parafrasear em outra língua. |
aquela reinspiração, sem a qual traduzir é apenas parafrasear noutra língua - Fernando Pessoa |
aquela reinspiración, sen a que traducir e só parafrasear noutra língua |
aquella reinspiración, sin la cual traducir es sólo parafrasear en otra lengua |
aquera reinspirazión, sin a cuala traduzir ye nomás parafrasear en atra luenga |
ar bed n\'eo ket gwir, gwirvoudel eo avat |
ar sevenadur n\'eo ket lenn kalz, na gouzout kalz kennebeut; talvezout a ra anavezout kalz |
arawikuqa mrk\'achakun imayna sumaj jarawi qillqasqanrayku |
arda deeser libero te e pò dumanda la libertà |
avanti de tutto seggi lìbeo, dappeu ciamma a libertæ |
az a bizonyos új inspiráció - enélkül fordítani nem több, mint parafrázist írni egy másik nyelven |
az ember nem tud többet a többi állatnál - kevesebbet tud. A több állat tudja, amit tudnia kell - mi nem |
a´cuttura no jè leggiri assai je mancu sapiri assai, voli riri canùsciri assai |
básník je tak dobrý, jak dobrá je jeho nejlepší báseň |
berê azad be/pishtre azadî bixuwaze |
berriro inspiratzea; hori gabe itzulpena beste hizkuntza batean parafraseatzea baino ez da |
bilge kişi dünyadaki gösteriden zevk alan kişidir |
bölcs az aki élvezi a világ kínálta show musort |
Bölcs az, aki élvezi a világ kínálta előadást. |
bota nuk është e vërtetë, por është reale |
Buhayê helbestwan buhayê helbesta wî/wê ya herî bash e (Fernando Pessoa) |
bütün aşk mektupları gülünçtür, gülünç olmasalardı aşk mektubu olamazlardı |
cette nouvelle inspiration, sans laquelle traduire n´est que paraphraser dans une autre langue |
chê gnove ispirazion, cence chê tradusi al vûl dî dome parafrasâ in une altre lenghe |
chela ispirasiù noa, sensa de che el tradusì el sareses sul che pasò da \'na lengua a inotra |
chella nova spirazzione, senza \'e che tradùcere vò sulo rìcere spiecà int\'a n\'ata lengua |
chira nova ispirazzione, senza a quali traducia vu \'ddì sulu parafrasa\' \'ntra natra lingua |
ch\'la nôva ispiraziòun, ècco, che sèinza, fêr traduziòun a vrèvv dîr sôl màtter in fîla al stàssi parôli in n\'êtra lèngua |
cilvēks nezin vairāk kā jebkurš cits dzīvnieks – viņš zina mazāk! Citi dzīvnieki zina, kas viņiem jāzina – mēs gan ne |
cilvēku liktenis ir atkarīgs no tās gramatikas. Nav lielas valsts bez pareizas valodas |
ĉiuj amleteroj estas ridindaj. Ili ne estus amleteroj se ili ne estus ridindaj |
cla nova ispirasion, sensa da quela tradur a vol dir sol canbiar le parole in n’atra lingua |
cla nôva ispiraziån, che s\'an i é brîSa tradûSer l é såul parafraSèr la nòstra längua |
cllia réinspirachon que sein li, onna traducchon n\'è rein qu\'onna reprâissa dein \'n\'autra leinga |
člověk toho neví víc než zvířata - ví míň. Zvířata vědí, co potřebují. My ne |
coltura non cherede narrere leggere meda, nemmancu ischire meda; cherede narrere connoschere meda |
costa assai essiri sinceri siddu si è ntilligenti. Quantu essiri onesti siddu si è ambiziusu |
costa cäo ëse sccetti se s\'è intelligenti. Comme ëse onesti se s\'è ambiçioxi |
costa caro \'o parlà apierto si un\'è ntelliggente. Quanto ll\'essere aoneste si un\'è ambezziuso |
costa fadiga èser s·céto, se te si intełixente; quanto èser onesto se te ghe anbizsion |
costa molt ser sincer quan s\'és intel·ligent. És com ser honest quan s\'és ambiciós |
costa molto essare sinceri se te sì inteigente, come essare onesti se te sì ambissioso |
costa molto essere sinceri se si è intelligenti. Quanto essere onesti se si è ambiziosi |
costa tanto esse´ sincero si uno è intelliggente. Lo stesso che esse´ onesto si uno è ambizzioso |
costa tantu esse sincieri quannu unu è intilligente, quantu esse oniesti quanno unu è ambisiosu |
costa\' meda ser sincheru si ses\'intelligente. Quantu ser onestu si ses\'ambiziosu |
coste unevore jessi sclets se si è inteligjents. Tant che jessi onests se si è ambizios |
čovjek ne zna više od životinje. Zna manje! Druge životinje znaju što trebaju znati. Čovjek ne zna |
co\' se xe inteligenti costa sai esser sinceri. Come esser onesti co\' se xe ambiziosi |
cuasta tánto estar sinzero cuan se ye intelichén. Ye como estar onesto cuan se ye angluzioso |
Cuesta bien d\'eillu sere sinceiru si se ye intelixente. Igual que ser honestu si se ye ambiciosu |
cuesta mucho ser sincero cuando se es inteligente. Tanto como ser honesto cuando se es ambicioso |
cultûra an vôl brîSa dîr lèZer dimónndi quî, e gnanc savair dimónndi quî; al vôl dîr cgnósser dimónndi quî |
cultûra àn vôl mènga dîr lêzer dimàndi, mò gnànch savêr dimàndi; a vôl dîr cgnàsser dimàndi |
cultura an vol mia dir lesar tant, e gnanca saver tant, ma vol dir conosar tant |
cultura não é ler muito, nem saber muito; é conhecer muito |
cultura não é ler muito, nem saber muito; é conhecer muito - Fernando Pessoa |
cultura no es leer mucho, ni saber mucho; es conocer mucho |
cultura no es llegir molt, ni saber molt; es coneixer molt |
cultura no voe dire lesare molto e manco savere molto ma voe dire conossere molto |
cultura no vol dir llegir molt, ni tan sols saber molt; és conèixer molt |
cultura no xe leger sai, e gnanca saver sai; xe conosser sai |
cultura no ye leyer muito, ni saper muito; ye conoxer muito |
cultura non é ler moito, nin saber moito; é coñecer moito |
cultura non voli diri leggiri assai, mancu sapiri tantu, voli diri canusciri assai |
cultura non vuol dire leggere molto, nemmeno sapere molto; vuol dire conoscere molto |
cultura nu este să citeşti mult, nici să ştii multe; este să cunoşti mult |
cultura nun vò dici leggi assai,mancu sapì tantu;vò dici conosci assai |
cultura nun vò rìcere lèggere assaie, manco sapé assaie; vò rìcere cunoscere assaie |
cultura nun ye lliere asgaya nin saber asgaya, ye conocer asgaya |
cultura un vole dì legge tanto e nianco sapé tanto, vole dì conosce tanto |
cultura ùn vo\' dì leghja assai, mancu sapè assai, vo\' dì cunoscia assai |
cultura un vo\' di\' leja assai, mancu sapi\' assai; è canuscia assai |
culture is not to read a lot, neither to know a lot - it means to experience a lot |
culture ne veux pas dire lire beaucoup, ni savoir beaucoup, mais connaître beaucoup |
culture no vûl dî lei cetant, nancje savê cetant; vûl dî cognossi cetant |
cultuur betekent niet veel lezen, noch veel weten, doch kennis hebben van veel |
curtura nun vo\' dì legge molto e mancu sapé parecchiu, vo\' dì connosce molto |
cussa noa inspirazione, senza issa traduire cherede narrere solamente parafrasare in attera limba. |
custa assai jessiri anestu su ddu si´ntiliggenti. Jè comu jessiri anestu su ddu si ambizziusu |
custa caru essa sinceri quannu s\'è spìerti. Cumu essa onesti quannu s\'è ambizziosi |
custa tanto ser sincero cando se é intelixente! É como ser honesto cando se é ambicioso |
custa tanto ser sincero quando se é inteligente! É como ser honesto quando se é ambicioso - Fernando Pessoa |
człowiek wcale nie wie więcej od zwierząt, wie mniej. One wiedzą to co muszą wiedzieć. My nie |
da gentañ, bez dieub - goude, goulenn ar frankiz |
daar is geen reëls nie. Alle mense is uitsonderings van ’n reël wat nie bestaan nie |
daardie nuwe inspirasie, waarsonder vertaling eenvoudig parafrasering in ’n ander taal beteken |
dda nova idea, ca senza idda ttraruciri voli riri sulu ca passau ri na lingua a n´auttra |
dda nova ispirazione, ca senza d\'idda tradurri voli sulamenti paràfrasari nta \'n-àutra lingua |
de mens weet niet meer dan de andere dieren, hij weet minder. De andere dieren weten wat ze moeten weten, wij niet |
de wereld is er niet echt, maar zij bestaat wél |
den där nya inspirationen - utan att endast översätta, betyder att skriva om till ett annat språk |
den nye inspirasjonen - uten den betyr oversetting kun å skrive om til et annet språk |
den nye inspiration - uden hvilken oversættelse ikke betyder andet end at omskrive på et andet sprog |
der Dichter ist so viel wert wie sein bestes Gedicht |
der er ingen regler. Alle mennesker er undtagelser fra en ikkeeksisterende regel |
der Mensch weiß nicht mehr als die anderen Tiere; er weiß weniger. Sie wissen, was sie wissen müssen. Wir nicht |
destinul unui popor depinde de starea gramaticii sale. Nu există mare naţiune fără proprietatea limbii |
det är svårt att vara seriös om du är intelligent, på samma sätt som att vara ärlig då du är ambitiös |
det er svært at være alvorlig, hvis man er intelligent, på samme måde som det er svært at være hæderlig, når man er ambitiøs |
det finns inga normer. Alla människor är undantag från en norm som inte finns |
diaes eo bezañ didroidell mar bezer speredek, evel ma\'z eo diaes bezañ onest ma bezer uhelbal |
die digter is soveel werd soos sy/haar beste gedig |
die lot van ’n gemeenskap hang af van die toestand van sy grammatika. Daar is bestaan nie ’n groot land sonder behoorlike taalgebruik nie |
die mens weet nie meer as die ander diere nie; hy weet minder. Hulle weet wat nodig is om te weet – ons nie |
die nieuwe inspiratie - wanneer die ontbreekt, is vertalen niet meer dan het vrij weergeven in een andere taal |
die wêreld is nie waar nie, maar werklik |
digteren er det værd, hans bedste digt er værd |
Dinê heqîqet nîne, lê raste (fernando Pessoa) |
Dinya heqîqet nîye, bellam rastî ye (Fernando Pessoa) |
dit kos baie om opreg te wees as ’n mens intelligent is! Dis soos om eerlik te wees as jy ambisieus is |
doctrina neque multum legere neque multum scire est; multum cognoscere significat |
doeth yw\'r sawl sy\'n mwynhau\'r sioe a gynigir gan y byd |
dzejnieks ir tik vērts, cik vērta ir viņa labākā dzeja |
d\'à premî, sây libro: et pu dèmanda la libertâ |
e destinu di un pueblo ta dependé di e estado di su gramátika. No tin un nashon grandi sin propiedat di su idioma |
e distéin d\'ón pòpul e depènd d\'al cundizòuni d\'la sô gramàtica. óna naziòn l\'an pô ès grænda s\'la sô zèinta la n\'è bona ad \'zcòrr |
e inspirashon nobo - sin dje tradusí ta nifiká solamente parafrasá den otro lenga |
e poeta ta bal loke su mihó poema ta bal |
e puèta e còunta còm la su puesìa miòura |
êarenûsî gelêk be barûdoxî rêzimanekey bestirawetewe. Hîç willatêkî gewre be bê xawen bûnî ziman nîye |
een dichter is waard wat zijn beste gedicht waard is |
eger miro jîr bê zehmete dillpak bê, her be hema shêwe zehmete miro dillsaf bê eger berzefirr û cê xuwaz bê |
egy nép sorsa nyelvtanának állapotától függ. Nyelvi szabatosság nélkül nem létezik nagy nemzet |
el destí d\'un poble depèn de l\'estat de la seva gramàtica. No hi ha gran nació sense propietat de llenguatge |
el destin de un popoeo dipendie dae condissioni dea so gramatica. No esiste nissuna granda nassion sensa propietà de linguagio |
el destin de un popolo dipendi dele condizioni dela sua gramatica. No esisti nissuna granda nazion senza propietà de linguagio |
el destino de \'na pupulasiù el depend da la so gramatica. Ghè mja en grand paes sensa \'na bela lengua |
el goral de un puevlo depende del estado/hal de su gramatika. No ay grande nasion sin proprieta de lingua |
el hombre no sabe más que los otros animales; sabe menos. Ellos saben lo que necesitan saber. Nosotros no |
el mond l\'è mja sincero, ma l\'è chel che l\'è |
el mondo no xe vero, ma el xe reale |
el mondo no xé vero, Xè reas |
el mundo no es vedradero, ama es real |
el mundo no es verdadero, pero es real |
el mundu nun ye verdá, peru ye real |
el om el sa mja piòlaur de i animaj. An sa de meno: lur i sa chel che ga de saj, noter no |
el ombre/benadam no save mas ke los otros animales : save menos/manko. Eyos saven lo ke tienen menester de saver. Mozotros no |
el poeta el vae queo che vae el so poema pi beo |
el poeta el val cumpagn de la so poesia piò bela |
el poeta val allò que val el seu millor poema |
el poeta val allo que val la seua millor poesia |
el poeta val lu que val la sua meyor poesía |
el poeta val quel che val el suo poema più bel |
el poeta vale akeyo ke vale su mijor poema |
el poeta vale aquello que vale su mejor poema |
ella nòa \'spirasione sansa ra quala tradduce sarìa suoru parafrasà in atra lengua |
elõbb légy szabad - azután követelj szabadságot |
er monno nun è vero, però è reale |
es gibt keine Normen. Alle Menschen sind Ausnahmen zu einer Norm, die es nicht gibt |
este foarte greu să fii sincer când eşti inteligent. La fel este să fii cinstit când eşti ambiţios |
et folks skæbne beror på tilstanden af dets grammatik. Der findes intet stort land uden et anstændigt sprog |
ett folks öde beror på tillståndet i dess grammatik. Det finns inget stort land utan ett anständigt språk |
ew îlhame nwêye- be bê wî wergêrran tenê hellgêrraneweye bo ser zimanêkî dîke |
eyze hu khokhem? Der vos hot hanoe funem oytser-hakhayem vos gots veltl farmogt |
ez dago araurik; gizaki guztiak dira existitzen ez den erregela baten salbuespenak |
fati i një kombi varet nga kushtet e gramatikës së tij. Nuk ekziston një vend i madh pa aftësi gjuhësore |
fatum populi cuiusdam ex gramaticae statu pendet. Nulla magna civitas sine verborum usu bonorum est |
first be free - then ask for freedom |
fur eo an neb a gav plijadur en arvest kinniget gant ar bed |
ghè mja regole: ogne om l\'è \'n ecesiù a ne les che la ghà mja |
gia tri cua mot nha tho duoc do bang chinh bang gia tri bai tho hay nhat cua minh |
gizakiak ez daki gainontzeko animaliek baino gehiago; gutxiago daki. Eurek jakin behar dutena dakite. Guk ez |
gn a pont di lwè. Tos les omes sont des egzepcions d\' ene rîle ki n\' egziste nen |
gosta assai esse sincero se uno è \'ntelligente. Com\'esse onesto se uno è ambizioso |
gwerth bardd yw gwerth ei gerdd orau |
gŵyr dyn fwy nag unrhyw anifail, ond gŵyr lai hefyd. Gŵyr anifeiliaid eraill yr hyn sy’n rhaid iddynt ei wybod, ond ni wyddom ni |
hain da zaila adimentsu izanik egiati izatea; handizale izanik ondradu izatea bezain zaila |
hasy ndejapu’ỹhaguã nde kuaapyetá ramo. Ha’ete ku nderekoajese ramo ne mba’epotava jave |
heke mirov xudî hizir be dijware kû semîmî be , her bi heman shêwazî dijware mirov dilpak be heke pilexuwaz be |
hende no sa mas ku otro animal; e sa menos. E otro animalnan sa loke nan mester sa. Nos no |
herri baten zoria bere gramatikaren egoeraren araberakoa izango da; ez dago bere hizkuntzaren jabe ez den nazio handirik |
het is moeilijk eerlijk te zijn indien je intelligent bent; net zo als oprecht te zijn als je ambitieus bent |
het lot van een volk hangt af van de staat waarin zijn grammatica verkeert. Er bestaat geen natie van formaat zonder eigen taal |
hîch rêsayek nîye. Gisht însanan le rêsay ke nîn rêzperrin |
hle, nová inspirace - bez níž by překlad bylo jen parafrází v jiném jazyce |
homines plura quam cetera animalia non cognoscunt. Minus cognoscunt. Ii quod cognoscendum est cognoscunt. Nos, minime |
homo ne scias pli ol aliaj bestoj; li scias malpli. Ili scias, kion ili bezonas scii. Ni, ne |
i cristiân in\'ìn sân mènga de piò èd chi êter animê: piotôst mèno. Perché i animê i sân quàl ch\'i dêven savêr. Nuêter no |
ihminen ei tiedä enemmän kuin muut eläimet - hän tietää vähemmän! Muut eläimet tietävät mitä niiden tarvitsee tietää. Me emme |
îihamek nû- bi bê wê yekê wergerandin tenê tê watayê guhartin bo ser zimanek din |
il destin di un popul dipend das condizions de sô gramatiche. No esist un grant paîs cence propietât di lengaç |
il destino di un popolo dipende dalle condizioni della sua grammatica. Non esiste un grande paese senza proprietà di linguaggio |
il destino d\'un popolo dipende dallo stato della su\' grammatia. Un c\'è grande nassion sensa propietà di linguaggio |
il mond nol è vêr, al è reâl |
il mondo non è vero, ma è reale |
il n\'y a pas de normes. Tous les hommes sont des exceptions à une règle qui n\'existe pas |
il poeta vale quanto vale la sua miglior poesia |
il poete al vâl tant che vâl la sô miôr poesie |
ille animi ardor, sine quo vertere explicare alio sermone tantum significat |
Iñarandúva ha’e pe orohorýva tesaroryrã yvy áperegua |
inimene ei tea rohkem kui loomad, pigem vähem. Loomad teavad seda, mida neil tarvis on. Meie mitte |
insan diğer hayvanlardan daha fazla şey bilmiyor-daha az şey biliyor. Diğer hayvanlar bilmeleri gereki biliyorlar-biz bilmiyoruz |
însan le hîch ajellêkî dîke ziyatir nazanê - kemtir dezanê! Ajellî dîke dezanin hewcêyan be chîye bîzanin - ême nazanîn |
însên li sewalên din zêdetir nezane - kêmtir dizane ! sewalên dizanin ku hecedarîya wan bi zanîna çi heye - em nizanin |
înţelept este acel care se bucură de spectacolul lumii |
inteligentního člověka stojí upřímnost hodně úsilí. U ambiciózního je to podobné s poctivostí |
ir grūti būt patiesam, ja esi gudrs, tāpat kā būt godīgam, ja esi godkārīgs |
ir mondo un è vero, però è reale |
ir poeta vale quanto vale la su méglio poeszia |
it is hard to be sincere if you are intelligent, in the same way as being honest when you are ambitious |
j è sagi chej che j è cuntech de ardà el mond |
jakintsua, munduaren ikuskizunarekin gozatzen duena |
je moudrý ten, kdo má potěšení z podívané, kterou svět nabízí |
je ťažké byť úprimným, keď si inteligentný, to isté platí o poctivosti, keď si ambiciózny |
jene neue Inspiration - ohne welche Übersetzen bloßes Paraphrasieren in eine andere Sprache bedeutet |
kansan kohtalo riippuu sen kieliopin tilasta. Ei ole suurta maata ilman soveliasta kieltä |
kimlu ta feyti jizmewlu ta fij kawiñ zugu mew |
kõigepealt saa vabaks - siis nõua vabadust |
kosta muncho ser sinsero kuando ay intelijensia. Es komo ser onesto kuando ay ambision |
kultur är inte att läsa mycket, inte heller att veta mycket - det är att uppleva mycket |
Kultur bedeutet nicht viel zu lesen oder viel zu wissen – es bedeutet viel zu erfahren |
kultur er ikke å lese mye, eller å vite mye - det betyr å oppleve mye |
kultur er ikke at læse meget, heller ikke at vide meget. Det er at opleve meget |
kültür ne çok okumak ne de çok bilmek değildir, ama çok yaşamış olmak demektir |
kultûr xwêndnewey zor nîye, zanînî zorîsh nîye - Kultûr be manay ezmûnî zor e |
kultûr zêde xwêndin nîne, zêde zanîn jî nîne- kultûr hebûna ezmûna mezin e |
kultura ez da asko irakurtzea, ezta asko jakitea ere; asko ezagutzea da |
kultura ne znači mnogo čitati ni mnogo znati, već mnogo iskusiti |
kultūra nenozīmē daudz lasīt, nedz arī daudz zināt – tas nozīmē daudz pieredzēt |
kultūra nereiškia daug skaityti, nei daug žinoti – tai reiškia turėti daug patirties |
kultura neznamená hodně číst, ani hodně vědět, ale hodně vnímat |
kultura nie oznacza wcale że trzeba wiele czytać lub dużo wiedzieć; znaczy że trzeba wiele znać |
kultura no es meldar muncho, ni saver muncho; es konoser muncho |
kultura no ta lesa muchu, ni sa muchu; ta eksperenshá muchu |
kulturasj tae af lama moravtumasj, af lama sodamasj, tae lama tonadumasj |
kulturë nuk do të thotë të lexosh shumë, as të dish shumë; do të thotë të njohësh shumë |
kulturo estas nek legi multe, nek scii multe, sed koni multe |
kultuur is nie om baie te lees nie, ook nie om veel te weet nie – dis om baie te ken |
kultuuri ei omandata suure lugemise ega suurte teadmiste, vaid suurte kogemuste läbi |
kushton shumë të jesh i sinqertë kur je i zgjuar. Aq sa të jesh i ndershëm kur je ambicioz |
l òmen an sa brîSa pió quî che cäli ètri bîsti; l in sa ed manc. Låur äl san quall ch\'äli an da savair. Nuèter nå |
la cultura l\'è mja leser tat né saiga tat, ma lè iga tata esperiensa |
la mondo estas ne vera, sed ĝi estas reala |
la poeto valoras tion, kion valoras ties plej bona poemo |
la sort d\'un poble dependix de l\'estat de la seua gramatica. No n\'hi ha una gran nacio sense propietat del llenguage |
la sorto de popolo dependas de la stato de ties gramatiko. Ne estas granda nacio sen lingva ĝusteco |
la suerte de un pueblo depende del estado de su gramática. No hay gran nación sin propiedad del lenguaje |
la suerte d\'un pueblu depende del estáu de la sua gramática. Nun hai gran nación ensín propiedá del llinguax |
lâi a min de rélya. Tî lè z\'hommo sant \'n\'eccepchon à \'nna rélya que n\'è pas |
le destin d´un peuple dépend de l´état de sa grammaire. Il n´existe pas de grande nation sans propriété de langage |
le monde n\'est pas vrai, mais il est réel |
le Pêshda azad be/ca duwaye daway azadî bike |
le poète vaut ce que vaut son meilleur poème |
lehenik, izan aske; gero, askatasuna eskatu |
li culture ci n\' est nen lire branmint, ci n\' est nen savu branmint; c \'est aprinde branmint |
li monde ci n\' est nen l\' vraiy, min c\' est reyel |
lìòmmo o no sa ciù cöse che e ätre bestie. O ne sa de meno. Lô san cöse gh\'an da savei. Niätri no |
ll\'ommo nun sape cchiù cose \'e ll\'ate animale; ne sape \'e meno. Lloro sanno chello c\'hanno \'a sapé. Nuie no |
lo mondo nâovo n\'è pas veretâblyo, mâ l\'è veré |
lo poéte vau cein que vau sa meillâora poèsî |
lo soo d\'on peuplyo dèpein de l\'ètà de sa gramméra. Lâi a min de granta nachon sein on leingâdzo bin adrâi |
loai nguoi khong biet hon cac loai dong vat khac; tham chi con biet it hon. Cac loai vat biet cai gi chung can phai biet. Con chung ta thi khong |
lomanaenj pavazkae aschij sinj gramatiksnan ezda. Ash inae mastar sonj kaelaens tjuresjvtamanza |
lomanj ilae rakshada af lama sodasi . Son nuljnae sinneda kirzha sodasi. Ilae rakshatnae sodasazj mezae teezt ejavij sodams, minj - af sodasasjk |
los narodu zależy od kondycji jego gramatyki. Nie ma wielkiego kraju, który nie posiada własnego języka |
lu destinu di nu populu dipendi dalla sua grammatica.Nun esisti nu granni paisi senza proprietà di linguaggiu |
lu distinu di un populu dipenni di li condizioni di la so grammatica. Non esisti un paisi granni senza prupietà di linguaggiu |
lu munnu nun è veru, ma è riali |
lu munnu non è veru, ma riali |
lu poeta vali quantu la sua migliori poisia |
lu pueta vali quantu valu la megghiu so puisia |
lumea nu este adevărată, dar este reală |
luuletaja on väärt samapalju kui tema parim luuletus |
l\' om ni cnoxhe pupont d\' sacwès k\' ene ôte animå - i cnoxhe mons po dire li vraiy. Les ôtès biesses savnut çu k\' eles ont a savu. Nen nozôtes |
l\'à capî tòtt chi as la pâsa còl spetâcol dal mànd |
l\'è dura bé eser onesti se ta set enteligente; cumpagn de eser onesto se ta set ambisius |
l\'è sâdzo, clli que se conteinte d\'ître aspectiâo dâo mondo |
l\'e sävi chi \'l s\'alegra dal spetacol dal mond |
l\'home no sap mees que els atres animals; sap menys. Ells saben lo que necesiten saber. Mosatros no |
l\'home no sap més que els altres animals; en sap menys. Ells saben el que necessiten saber. Nosaltres no |
l\'home nun sabe más que los outros animales. Sabe menos. Eillos saben lu que necesitan sabere. Nosoutros non |
l\'homme ne sait rien de plus que les autres animaux; il en sait moins. Eux, ils savent ce qui est nécessaire pour eux. Nous autres, non |
l\'hommo ne sâ rein de pllie que lè z\'autro z\'animau; l\'ein sâ mein. Leu, savant cein que l\'è necesséro à savâi. No z\'autro, na |
l\'ome no sape más que os atros animals; sape menos. Ers sapen lo que aprezisan saper. Nusatros no pas |
l\'omini sannu \'cchiù di l\'atri animali; na sannu i menu. Loru sannu chiru c\'hannu i sapi\', nua no |
l\'omo na sa pi robe dei animai, o ghe ne sa de manco, iori sà queo che i gà da saver nialtri no |
l\'omo no sa più robe dele altre bestie; el ghe ne sa de meno. Lore le sa quel che ghe ocori saver. Noi no |
l\'omo un sa più cose dell\'artri animali, ne sa meno; lòro san ver che devin sapé, noantri no |
l\'omp nol sa plui di chei altri nemai; al sà di mancul. Lu san chei che a scuegnin savê. Nô, no |
l\'omu non sapi chiù cosi di l\'animali: nni sapi di menu. Iddi sannu zoccu hannu a sapiri, nuàtri no. |
l\'uomo non sa di più degli altri animali; ne sa di meno. Loro sanno quel che devono sapere. Noi, no |
l\'uomu nun sa \'cchiù cunti dill\'ati animali: ni sa di menu. Loru sannu \'cchiru ca devunu sapì. Nui, no |
l´ omo nun sa de più dell´ antre bestie; ne sa de meno. Loro sanno quello che deveno da sape´, noi no |
l´omu non ni sapi cchiossài ri l´auttri armali. Nni sapi cchiù picca. Iddi sanu zoccu an´a´ssapiri. Nuattri no |
l’om an sa mia pusè robe che le bestie, ansi ‘n na sa ‘d men. Le bestie le sa quel ch’le gh à da saver. Nuantar, no |
maailm on ebatõenäoline, aga ta on olemas |
maailma ei ole totta, mutta se on tosi |
mae llythyrau caru i gyd yn chwerthinllyd. Nid llythyron caru fydden nhw pe na baen nhw’n chwerthinllyd |
mae tynged pobl yn dibynnu ar gyflwr ei gramadeg. Nid oes gwlad fawr heb briodoldeb iaith |
magni laboris hominibus est sinceros esse, si callidi sunt. Tamquam honestos esse, si cupidi sunt |
mai întâi fii liber; apoi cere libertatea |
malfacilas esti sincera kiam vi estas inteligenta, kaj same kiel esti honesta kiam vi estas ambicia |
man knows no more than any other animal - he knows less! Other animals know what they need to know - we don\'t |
mana cheqan purinaqa kanchu, tukuy runasqa juj cheqan purinallata rejsinku, mana chaypi purinata |
människan vet inte mer än något annat djur - hon vet mindre! Andra djur vet vad dom behöver veta - det gör inte vi |
marstanj kojsj ash. Sebae lomattj bashkat tae af aschij kojtj koraez |
Mastarlangs af vidae ansaek avkuksanj. |
më parë ji i lirë e pastaj kërko lirinë |
mędrcem jest ten kto cieszy się przedstawieniem które daje świat |
mennesket ved ikke mere end noget andet dyr, det ved mindre! Andre dyr ved, hvad de har brug for at vide - det gør vi ikke |
menning er ekki að lesa margt eða vita margt, heldur að upplifa margt |
minden szerelmes levél nevetséges. Nem lennének szerelmes levelek, ha nem volnának nevetségesek |
mudar je onaj tko se veseli spektaklu svijeta |
mundua ez da benazkoa, baina bada benetakoa |
mundus verus non est, sed re est |
muyupachaqa mana sut\'inchu, chayri khwanchis sut\'in kaman jina |
najpierw bądź wolnym, potem proś o wolność |
não há normas. Todos os homens são exceção a uma regra que não existe |
não há normas. Todos os homens são excepção a uma regra que não existe - Fernando Pessoa |
ñaupajjtaqa qhespi kanayki tiayan, chaumantaqa, qespiyayta mak\'ayta atinky |
nav likumu. Visi cilvēki ir kā izņēmumi neeksistējošiem likumiem |
ne estas normoj. Ĉiuj homoj estas esceptoj al regulo kiu ne ekzistas |
nehéz õszintének lenni, ha valaki intelligens. Csakúgy, mint becsületesnek lenni, ha valaki nagyratörõ |
nejdříve se osvoboď, pak žádej svobodu |
nema pravila. Svi su ljudi izuzeci nepostojećega pravila |
nid darllen llawer yw diwylliant, na gwybod llawer ychwaith; golyga brofi llawer |
nid oes norm. Mae pawb yn eithriad i reol nad yw\'n bod |
nid yw\'r byd yn wir, ond mae\'n real |
nie ma reguł. Każdy człowiek jest wyjątkiem reguły, która nie istnieje |
nincsenek szabályok. Minden ember kivétel a nem létezõ szabály alól |
Nirxî sha\'îr ,nirxî shê\'rî here bashyetî (Fernando Pessoa) |
njeriu nuk di më shumë se kafshët; di më pak. Ato dijnë atë që duhet të dijnë, njeriu jo |
no ay reglas. Todos los benadames son eksepsiones a una regla ke no egziste |
no bi ha normas. Toz os omes son eszeuzions a un regle que no esiste |
no bi sunu normas. Todo los omines son ecceziones a una regola chi non esistidi |
no du at normas. Donnya cristianu est un\'ecetzioni a un\'arrègula ki no esistit |
no ghe xè regoe, tuti i omeni xè eccessioni a regoe che no esiste |
no ghe xe regole. Tuti i omini xe ecezioni a una regola che no esisti |
no gh\'é de régole. Tutti i òmmi en de eçeçioin à \'na régola ch\'a no l\'existe |
no hay normas. Todos los hombres son excepciones a una regla que no existe |
no hi ha normes. Tothom és una excepció a una regla que no existeix |
no hi ha normes. Tots els homens son excepcions a una regla que no existix |
no son normis. Ducj i omps \'a son ecezions a une regole che no esist |
no tin normanan. Tur hende ta forma eksepshon riba un regla ku no ta eksistí |
non ci sono norme. Tutti gli uomini sono eccezioni a una regola che non esiste |
non ci su\' règuli. Tutti l\'omini sunnu eccezioni a na règula ca non esisti |
non c´è na´norma. Tutti l´omini su n´eccezzioni ppì na regula ca non esisti |
non hai normas. Todos os homes son excepcións a unha regra que non existe |
normae non sunt. Omnes homines exceptiones sunt regulae quae non est |
norme pole olemas. Kõik inimesed on olematu reegli erandid |
normen zijn er niet: iedereen is uitzondering op een regel die niet bestaat |
nu există norme. Toţi oamenii sunt excepţii ale unei legi care nu există |
nuk ka norma. Të gjithë njerëzit janë përjashtime të një rregulli që nuk ekziston |
nun ce stanno norme. Tutte ll\'uómmene songo accezzione a na règula ca nn\'esiste |
nun ce stuò regule. Tutti j\'ommini suò iccizioni a regule que nun esìstu |
nun ci su regoli. Tutti, l\'uomini su eccezziuni a \'na regola ca nun esisti |
nun hai normas. Tolos homes son la esceición a una regla que nun esiste |
nyns eus rewl y\'n bys. Pup den yw torva dhe rewl nag eus anodho |
n\'eus reizhenn ebet. Pep den zo un direizhadenn d\'ur reolenn ha n\'eus ket anezhi |
o àntrepo en izzèri pleo poddhì att\'animàja, izzèri pleon olio.Cini zzèrune cino ka è nna zzèrune. Imì ndè |
o home non sabe máis cós outros animais; sabe menos. Eles ben saben o que lles cómpre saber. Nós non |
o homem não sabe mais do que os outros animais; sabe menos. Eles sabem o que precisam saber. Nós não |
o homem não sabe mais do que os outros animais; sabe menos. Eles sabem o que precisam saber. Nós não - Fernando Pessoa |
o kosmo en ene alisinò, ma ton echi azz\'alìssio |
o mondo o no l\'é vëo, ma o l\'é reale |
o mundo não é verdadeiro, mas é real - Fernando Pessoa |
o mundo no ye berdadero, pero ye reyal |
o mundo non é verdadeiro, mais é real |
o poeta bale ixo que bale o suyo millor poema |
o poèta ichìzzi posso ichrizzi ti pleo kkàddio poesìa-tu |
o poeta vale aquelo que vale o seu mellor poema |
o poeta vale aquilo que vale o seu melhor poema - Fernando Pessoa |
o poeta vale o que vale o seu melhor poema |
ole ensin vapaa; pyydä sitten vapautta |
olerkariak balio du bere olerkiak balio duena |
omnes amoris epistulae ridiculae sunt. Nisi ridiculae, amoris epistulae non essent |
omul nu ştie mai mult decât celelalte animale; ştie mai puţin. Ele ştiu ce au nevoie să ştie. Noi nu |
osud národa závisí na stavu jeho gramatiky. Není velkého národa, který by neměl svůj jazyk |
pasaule nav patiesa, bet tā ir īsta |
pasaulis nėra tikras, bet yra realus |
patiešām gudrs tās, kurš apmierināts ar dzīves teātru |
pirmiau buk laisvas, o tik po to prašyk laisvės |
pjesnik vrijedi koliko mu vrijedi najbolja pjesma |
poeta jest tyle wart, ile jest warta jego najlepsza poezja |
poeta tanti est quanti eius carmen praeclarius |
poetas yra vertas tiek, kiek verta jo geriausia poema |
poeten är värd det hans bästa poem är värt |
poeten er verdt det samme som sitt beste dikt |
pracidla neexistují. Každý člověk je výjimkou z neexistujícího pravidla |
prémma d ónna séppet lébber; e pò dåpp dmanda la libartè |
prèmma pèinsa a êser lèbber, e pò dmânda la libertê |
Prima at gh è da esar libero po dopo dmanda la libertà |
prima essi liberu:dopu chiedi la libertà |
prima ha\' essiri libiru, doppu addumanna la libirtà |
prima imparite a esser libero, po\' domanda la libertà |
prima sies\' liberu: poi domma libertade |
prima sii libero dopo domanda ea libertà |
prima sii libero: dopo chiedi la libertà |
primante \'osa devi esse libero te, doppo pòi anche chiede la libertà |
prime jessi libar: daspò domande la libertât |
primeiro sé libre; despois pide a liberdade |
primeiro sê livre; depois pede a liberdade - Fernando Pessoa |
primeiru séi llibre, darréu pidi la llibertá |
primer sé libre: dimpués pide a libertá |
primero se forro despues demanda la alforriy |
primero sé libre: después pide la libertad |
primma sì libberu, può addimanna ra libbertà |
primum. liber esto; deinde libertatem pete |
prim\' hai da esse\' \'n\' omo libbero, poi chiedi la libbertà |
prita ise libero, dopu jurèi ti llibertà |
prvo postani slobodan, a tada iziskuj slobodu |
qedera gelek li rewisha rêzimana wê hatîye girêdan.Tu wilatê mezin bi bê xudî bûna zimên nîn e |
que c\'est difficile d\'être sincère quand on est intelligent! Autant que d\'être honnête quand on est ambitieux |
quea ispirassion sensa ea quae tradure xè soeo parafrasare n\'altra lengua |
quela ispirazion, che senza de ela tradur xe pena parafrasar in t\'un\'altra lingua |
quella neuva inspiaçion, che s\'a l\'ammanca tradùe veu dî solo parafrasâ inte \'n\' ätra lengua |
quella nuova ispirazione, senza la quale tradurre vole dì soltanto parafrasà in un\'altra lingua |
quella nuova ispirazione, senza la quale tradurre vuol dire soltanto parafrasare in un\'altra lingua |
quidda ispirazzioni nova, senza a quali, traducia vo solu dì parafrasà indè un\' antra lingua |
ru distinu de \'n populu dipenne da ra grammatìca. Nun esiste \'n paesa granne sansa \'na bona lengua |
ru munnu nun è viru, ma rriale |
ru pueta vale ello que vale ra su\' mejore puisia |
runoilija on parhaan runonsa arvoinen |
sa sorti de unu pòpulu est in sa gramàtiga cosa sua, ca no du at natzioni sentz\'\'e unu grandu linguàgiu |
saag lè chi a giòies dal spetacòl dal mònd |
sääntöjä ei ole. Kaikki ihmiset ovat poikkeuksia sääntöön, jota ei ole |
sabí ta esun ku ta gosa di e spektákulo ku mundu ta ofresé |
sábio é aquele que disfruta com o espectáculo do mundo - Fernando Pessoa |
sabio é o que se contenta co espectáculo do mundo |
sábio é quem se contenta com o espectáculo do mundo |
sabio es aquél que disfruta con el espectáculo del mundo |
saĝa estas tiu, kiu ŝatas la spektaklon donatan de la mondo |
sage est celui qui jouit du spectacle du monde |
saggio è chi gioisce dello spettacolo del mondo |
saggio è quello che gioisce dello spettacolo del mondo |
saggio è quello che se meravija de lo spettacolo che da er monno |
saggio è quello che se meravija delo spettacolo che da er monno |
saggiu è china sa gudire du spettaculu du munnu |
saggiu è cu gioisci dillu spettaculu dillu munnu |
sagio xe chi che se imboreza davanti al spetacolo del mondo |
şairin değeri, onun en iyi şiirinin değeri kadardır |
sapiens est qui spectaculo mundi gaudeat |
saputo ye aquer que desfruta con l\'espetauclo d\'o mundo |
savio xé queo che goisse del spetacoeo del mondo |
saviu è iju que gode de ru spittaculu de ru munnu |
se s\'è \'nteligèint a càsta dimàndi êser sincêr. Cumpàgn a êser onêst s\'à sè ambiziôs |
sei erst frei, dann fordere Freiheit ein |
sevi l\'è quel c\'a fa dal spitècul ad mond e\' su gudmént |
sivistys ei ole sitä että lukee paljon tai tietää paljon, vaan että tuntee paljon |
skáldið er jafn mikils virði og besta ljóð þess |
so phan cua mot dan toc phu thuoc vao tinh trang ngu phap cua tieng me. Khong co dan toc nao ma lai khong so huu mot thu tieng noi |
sois libre, d\'abord: après, réclame la liberté |
stakasta ulaems sedivaksstannaeks jonjuvnaendi, saeka koda esj praenj keljgijndi ulaems vidaevajmaeks |
su cam hung moi do - neu khong co no thi viec dich thuat chi don thuan la su dien ta bang ngu giai thich tu ngon tu nay sang cac ngon ngu khac ma thoi |
su destinu de unu populu dipennede dae sas condiziones de sa sua gramatica. No esistidi unu paese mannu senza propriedade de limbazzu |
su munnu no el beru ma reale |
su poeta alidi cantu adi |
sudbina naroda ovisi o stanju njihove gramatike. Nema velike zemlje bez posjedovanja jezika |
sunku būti nuoširdžiam, jei esate protingas, taip pat kaip būti sąžiningu būnant ambicingu |
svět není pravdivý, ale je skutečný |
svijet nije istinit, ali je stvaran |
świat nie jest prawdziwy, ale jest realny |
s\'omine no ischi\' meda de pius de sos atteros animales; ne ischid\' de mancu. Issos ischini su chi debbene ischire. Noisi nono |
ta difisil pa ta sinsero ora bo ta inteligente. Ta manera ta onesto ora bo ta ambisioso |
tā jaunā atklāsme – bez tās tulkošana ir tikai parafrāzēšanu uz citu valodu |
ta nowa inspiracja, bez której tłumaczenie jest zaledwie parafrazą w innym języku |
Tae od otsu maelj ash sonjvtaemanza jotavtnaems kaeljsta kaeljs, ansaek valxt polavnaems. |
tai naujas įkvėpimas – be kurio vertimas paprasčiausiai reiškia atpasakojimą kita kalba |
taisyklių nėra. Visi žmonės yra neegzistuojančios taisyklės išimtys |
talvoudegezh ar barzh eo talvoudegezh e wellañ barzhoneg |
ta\'e he tai\'o rahi, ta\'e he \'ite rahi te ai o te ma\'a, he ai o te agi-agi rahi |
teško je biti iskren ako si razuman, jednako kao što je teško biti pošten ako si ambiciozan |
that new inspiration - without which to translate merely means to paraphrase into another language |
the destiny of a people depends on the state of its grammar. There is no great country without propriety of language |
The gioi khong phai that nhung lai ton tai thuc su |
the poet is worth what his best poem is worth |
the world is not true, but it\'s real |
there are no rules. All men are exceptions to a non-existing rule |
tis noà ichèrete azze cino pu o cosmo itìfi |
tiu reinspiro, sen kiu traduki estas nur parafrazi en alia lingvo |
to novo nadahnuće - bez kojega bi prevoditi značilo samo izraziti frazama drugoga jezika |
to zzeri è tteli na pì na meletìsi poddhì, te manku na zzeri poddhì; teli na pì n\'annorìsi poddhì |
toate scrisorile de dragoste sunt caraghioase. Nu ar fi scrisori de dragoste dacă n-ar fi caraghioase |
todas as cartas de amor são ridículas. Não seriam cartas de amor se não fossem ridículas |
todas as cartas de amor são ridículas. Não seriam cartas de amor se não fossem ridículas - Fernando Pessoa |
todas as cartas d\'aimos son rediculas. No serban cartas d\'aimor sino estiesen rediculas |
todas as cartasde amor son ridículas. Non serían tal se non fosen ridículas. |
todas las cartas de amor son ridículas. No serían cartas de amor si no fuesen ridículas |
tolas cartas d\'amor son ridículas. Nun sedrían cartas d\'amor si nun fueran ridículas |
tonkadur ur bobl zo diouzh stad he yezhadur. N\'eus bro vras ebet hep ar reizhder yezh |
tòtt al làttri d\'amôr i ên ridicòli. S\'ìn fòssen ménga ridìcoli in\'s\'réven ménga làttri d\'amôr |
tótti äl létter d amåur äl fan scapèr da rédder. S\'i n féssen brîSa scapèr da rédder, i n srénn brî§a däl létter d amåur |
toutes les lettres d\'amour sont ridicules. Elles ne seraient pas des lettres d\'amour si elles n\'étaient pas ridicules |
Truoc tien hay la nguoi tu do, sau do moi doi hoi tu do |
tu rêsayek nîne. Tev xelik rêzperin ji rêsayek kû nîne |
tur karta di amor ta ridíkulo. Nan lo no tabata karta di amor si nan no tabata ridíkulo |
tute ee lettere d\'amore ee xé ridicoe, no sarìa lettere d\'amore se no e fusse ridicoe |
tutte le lettere d\'amore sono ridicole. Non sarebbero lettere d\'amore se non fossero ridicole |
tutte le lettere d´amore so´ ridicole; ma si nun fossero ridicole, nun sarebbero lettere d´amore |
tutti li littiri d\'amore su ridicoli. Nun sarebberu littiri d\'amore se nun fussiru ridicoli |
u destinu i nu populu dipenda d\'i condizzioni d\'a grammatica sua. Unn\'esista nu paise granne senza proprietà i linguaggiu |
u munnu unn\'è veru, però è reale |
u poeta vala quantu a mieglia poesia d\'i sue |
u pueta vale quantu vale a so puesia a più bella |
ühe rahva saatus sõltub seisust, milles on tema grammatika. Pole olemas suuri rahvaid, kes ei valda oma keelt |
un ci su\' regule. Tutti l\'omini su eccezzioni a na regula ca unn\'esista |
un ômen sèvi al Sguâza dal spetâcuel dal månnd |
un poet valorează la fel cât cel mai bun poem al său |
unue estu libera; poste postulu liberecon |
uus inspiratsioon, ilma milleta tõklimine on pelgalt teises keeles ümberütlemine |
u\' munnu non jè veru, ma esisti |
u´distinu ri´populu dipenni ra´so grammatica. Non c`jè paisi ranni senza na´lingua seria. |
u´poeta vali quantu a so´megghiu poesia |
väga raske on olla siiras, kui sa oled arukas! Sama raske kui olla ühteaegu aus ja ambitsioonikas |
Valmorajnj pitnaets sonj inae para valmorans pitnaets. |
van hoa khong phai la doc nhieu, cung khong phai la biet nhieu ma co nghia la hieu biet nhieu |
var först fri - sedan be om frihet |
världen är inte sann, men den är verklig |
Vasaenda ulxtj afkaedala melae enaeljdtj esj maeljsa erjamasj. |
vella nova ispirassion sensa la quale traduce vorébbe di\' solamente parafrasa\' in un antra lingua |
verden er ikke sand, men den eksisterer |
verstênnig ès wae geniet hèt van \'t spèktaokel wao de wêrd te zien gif |
vertu fyrst frjáls - krefstu síðan frelsis |
viisas on se, joka nauttii maailman tarjoamasta huvista |
vis är han som låter sig roas av den show världen har att visa |
vis er den, som nyder det show, verden tilbyder |
visas mīlestības vēstules ir smieklīgi. Ja viņi nebūtu smieklīgi, tad viņi nebūt mīlestības vēstules |
vispirms esi brīvs – tad pieprasi brīvību |
všechny milostné dopisy jsou směšné. Kdyby nebyly směšné, nebyly by to milostné dopisy |
vær fri først - be så om frihet |
vær først fri: bed derefter om frihed |
wees eers vry; vra dan na vryheid |
wees eerst vrij en vraag dan om vrijheid |
wer das Schauspiel dieser Welt zu genießen vermag, ist weise |
wiele kosztuje być szczerymi, gdy jest się inteligentnymi. Tak samo jak być uczciwymi będąc ambitnymi |
wijs is diegene die van de vertoning geniet die de wereld biedt |
wijs is diegene die weet te genieten van het spektakel dat de wereld te bieden heeft |
wijs is hij die geniet van het spektakel dat de wereld biedt |
wise is he who enjoys the show offered by the world |
wys is diegene wat die vertoning kan geniet wat die wêreld bied |
xe savio chi se ralegra del spetacolo del mondo |
yn gyntaf, bydd yn rhydd - wedyn, gofyn am ryddid |
ýnsanlarýn kaderi, onlarýn dil bilgisi durumuna baðlýdýr. Kendi diline sahip çýkmaksýzýn büyük olan tek bir devlet yoktur |
yr ysbrydoliaeth newydd honno - hebddi, dim ond aralleirio mewn iaith arall yw cyfieithu |
žmogus nežino daugiau nei kiti gyvūnai - jis žino mažiau! Kiti gyvūnai žino, kad jiems reikia žinoti – mes nežinome |
žmonių likimas priklauso jų gramatikos būklės. Nėra didžios šalies be tinkamos kalbos |
\'a sciorta \'e nu pòpolo depenne r\'ê cundizzione r\' \'a grammàteca r\' \'a soia. Nun esiste granna nazzione senza prupietà \'e lenguaggio |
\'cchira nova ispirazziuni,senza la quali traduci significa sulu parafrasari intra n\'ata lingua |
\'o munno nun è overo, ma è riale |
\'o pueta vale quant\' \'a meglia puisìa r\' \'e soie |
´n ce stanno regole. Tutti l´ ommini so´ eccezzioni a ´na regola che nun esiste |
það eru engar reglur. Allt fólk er undantekning frá reglu sem ekki er til |
þessi nýi innblástur - án hans er þýðing ekki annað en umorðun yfir í annað tungumál |
αυτή η νέα έμπνευση, χωρίς την οποία το να μεταφράζει κάποιος απλά σημαίνει να απομιμείται σε μια άλλη γλώσσα |
δεν υπάρχουν κανόνες. Όλοι οι άνθρωποι είναι εξαιρέσεις σε έναν ανύπαρκτο κανόνα |
είναι δύσκολο να είσαι ειλικρινής αν είσαι νοήμων, με τον ίδιο τρόπο που είναι δύσκολο να είσαι τίμιος όταν είσαι φιλόδοξος |
η τύχη ενός λαού εξαρτάται από την κατάσταση της γραμματικής του. Δεν υπάρχει μεγαλειώδης χώρα χωρίς γλώσσα της προκοπής |
ο άνθρωπος δεν ξέρει περισσότερα από τα άλλα ζώα - ξέρει λιγότερα! Τα άλλα ζώα ξέρουν αυτά που χρειάζεται να ξέρουν - εμείς όχι |
ο κόσμος δεν είναι αληθινός, είναι πραγματικός |
ο ποιητής αξίζει όσο αξίζει το καλύτερό του ποίημα |
πολιτισμός δε θα πει να διαβάζεις πολύ ή να ξέρεις πολλά - θα πει να βιώνεις πολλά |
πρώτα απελευθερώσου και μετά ζήτα ελευθερία |
σοφός είναι εκείνος που απολαμβάνει το θέαμα που προσφέρει ο κόσμος |
вначале будь свободен, затем проси свободы |
все любовные письма нелепы. Не будь они нелепыми, они не были бы любовными письмами |
култура није ни читати много, нити знати много - него искусити много |
мудар је онај који се радује спектаклу света |
мудр поистине тот, кто доволен театром жизни |
нема правила. Сви људи су изузетак од непостојећег правила |
нема правила. Сите луѓе се исклучоци од непостоечкото правило |
песник вреди онолико колико његова најбоља песма вреди |
правил не существует. все люди - это исключения из несуществующего правила |
прво буди слободан, а онда тражи слободу |
първо бъди свободен, после искай свобода |
свет није истинит, али је реалан |
судбина људи зависи од стања њихове граматике. Нема велике земље без власништва језика |
та нова инспирација - без које би преводити једва значило парафразирати на другом језику |
тешко је бити озбиљан ако сте интелигентни. На исти начин је тешко бити поштен када сте амбициозни |
умному трудно быть откровенным, так же как честолюбивцу - быть честным |
човек не зна више него било која друга животиња - он зна мање! Друге животиње знају шта треба да знају - ми не знамо |
גורלו של עם תלוי במצב הדקדוק שלו. אין ארץ גדולה ללא לשון נאותה |
האדם אינו יודע יותר מכל חייה אחרת - הוא יודע פחות ! החיות האחרות יודעות את מה שהן צריכות לדעת, אנחנו לא! |
ההשראה החדשה- בהעדרה התרגום הינו רק פרפרזה לשפה אחרת |
הנהנה מהצגת העולם החם הוא |
העולם אינו נכון, אך הוא ממשי |
כל מכתבי האהבה מגוחכים. לא היו אלא מכתבי אהבה ללא היו מגוחכים |
לא קיימים כללים. כל אדם הוא יוצא מין הכלל לכלל שלא קיים |
ערכו של משורר כערכו של טוב בשיריו |
פרושה של תרבות אינה לקרוא הרבה או לדעת הרבה - פרושה להתנסות בהרבה |
קודם תהייה חופשי, אחר כך תדרוש חופש |
קשה להיות הוגן אם הינך פיקח, כפי שקשה להיות הגון את הינך שאפתן |
آن انگیزش نوین – که بدون آن در حقیقت ترجمه به معنی این است که چیزی را به زبان دیگر نوشتن و نه ترجمه کردن |
أولاً يجب أن تكون حرّ، بعد ذلك، أطلب الحرية |
الثقافة ليست القراءة الكثيرة، وليست المعرفة الكثيرة، ولكن الخبرة الكثيرة |
العالم ليس صحيح، لكنه حقيقي |
انسان عاقل کسی است که از نمايش دنيا لذت ميبرد |
اول آزاد باش – بعد آزادی بخواه |
بسیار مشکل است که صمیمی بود زمانی که شما با هوش هستید , به همان صورت صدیق بود زمانی که شما آرزومند هستید |
جميع رسائل الحب سخيفة. لن تكن رسائل حب إذا لم تكن سخيفة |
حكيم من يفرح بمهرجان العالم |
دنیا درست نسیت , ولی حقیقی است |
دنیا صحیح نہیں ہے، مگر حقیقت ہے |
ذلك الإلهام الجديد ــ بدونه، الترجمة تعني فقط إعادة الصياغة في لغة أخرى |
سرنوشت مردم بستگی به دستور زبانشان دارد. هیچ کشور بزرگی بدون صلاحیت در زبان وجود ندارد |
شاعر به همان اندازه که شعرش ارزش دارد ارزشمند است |
فرهنگ به معنی خواندن زیاد نیست , و نه به معنی دانستن زیاد است – بلکه به معنی تجربه کردن زیاد است |
قيمة الشاعر تساوي قيمة أفضل قصيدة له |
لا يعرف الرجل أكثر من أي حيوان آخر ـ يعرف أقل! الحيوانات يعرفون ما يحتاجون معرفته. نحن لا |
ليس هناك قواعد. كل الرجال استثناءات من قواعد غير موجودة |
من الصعب أن تكون مخلص وذكي، وأن تكون صادقاً إذا كنت طموحاً |
يرتكز مصير الناس على حالة النحو. ليس هناك بلاد عظمى بدون صلاحية خصائص اللغة |
बुद्धिमान वही है जो दुनिया के तमाशे का मज़ा लेता है |
คนฉลาดย่อมรู้จักชื่นชมกับการแสดงของโลก |
あの新たなインスピレーション - これがなかったら、翻訳することなど単に他の言語に置き換えてみるというだけの沙汰(さた)に過ぎないのだ |
まず、己(おのれ)が自由人たれ - それから自由を求めよ |
インテリにとって誠実さを心がけるのは、至難の業。それは、実直さを心がけようとする野心家の苦渋にも匹敵する |
一个民族的命运取决于他的语法条件。没有一个伟大的国家没有他的语言特性 |
一個民族的命運取決於它的語法條件,沒有一個偉大的國家不具備它的語法特性 |
世の中は虚構の世界、とはいえ現実 |
世界が提供するショーを楽しむのが賢者である |
享受这世界为我们呈献的演出是智者的行为 |
享受這世界為我們呈獻的演出是智者的行為 |
人民の運命は、使用言語の文法状態によって大きく左右されるもの。固有の言葉がない大国は存在しない。 - フェルナンド・ペソア |
人类知道的东西并不比其它动物多,甚至更少;其它动物知道它们需要知道什么,而我们并不知道 |
人間は、他の動物などより多くを知っているわけではない。知識はむしろ乏しいほうだ。ヒト以外の動物は知る必要があることはしっかり心得ているものだが、ヒトはそうしたことすらままならない |
人類所知道的並不比其他動物多,其他動物知道他們需要知道的,而我們卻不知道 |
先要有自由,才能要求自主 |
在聪明的时候要变得诚实就要付出很高的代价,同样而言,在野心勃勃的时候要变得忠诚也要付出很高的代价 |
在聰明的時候很難變得真誠;同樣的,在充滿野心時要變得誠實也很難 |
恋文とはみな、たわいないものである。そうでなければ恋文ではない。 フェルナンド・ペソア |
所有的情書都是荒唐的。如果它們不荒唐,它們就不是情書了 |
教養とは、とにかくたくさん書物を読むことでも多く知識を得ることでもない - 多くを見聞することだ |
文化不在於閱讀很多,也不在於知道很多 – 而是要體驗很多 |
文明并不是说要阅读很多和知道很多;而是说要了解很多 |
新的灵感 - 如果没有翻译的话,它只不过是以另一种语言的解释 |
没有准则,所有人都是被一个不存在的准则所除外 |
詩人の詩人としての価値は、その最高傑作にすべて込められている |
詩人的價值就是他最佳詩作的價值 |
诗人的价值与他最好的一首诗的价值相等 |
这个世界不是真的,但它却是真实的 |
這世界沒有準則,所有的人都被不存在的準則所排除 |
這個世界不是真的,但它卻是真實的 |
那些新的靈感,若沒有加以翻譯,將只是另一種語言的詮釋 |
首先要有自由才能要求自主 |
교양이란 많은 독서도 아니고, 많은 지식도 아니다. 중요한 것은 많은 경험이다 |
법/규칙이란 없다. 모든 인간은 그 \'존재치 않는 법/규칙\'의 예외적인 존재다 |
시인의 가치란 그의 최고의 시가 지니는 가치 만큼이다 |
지성인은 순수할 수가 없다. 마찬가지로 야심가는 정직할 수가 없다 |
한 민족의 운명은 그 언어의 문법에 의해 좌우된다. 적정(適正)한 언어를 갖지 않은 위대한 국가는 있을 수 없다 |